Artiklar

Fick du slutskattebeskedet i juni…

…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas tidigare. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år.

Slutskattebesked i juni

Enskild näringsidkare kan ha fått sitt slutskattebesked för beskattningsår 2022 redan i juni. Slutskattebeskedet skickades även till privatpersoner och delägare i handelsbolag och fåmansaktiebolag under förutsättning att deklarationen var inlämnad i tid och färdiggranskad. Även den som hade kvarskatt kan ha fått sitt slutskattebesked. Det innebär att kvarskatten ska betalas snart. Skatten ska vara betald senast den 12 september till Skatteverket.

Se över debiteringen av preliminärskatt

För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt kan man som företagare behöva se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det kan man göra löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet som möjligt. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Målet är att preliminärskatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt.
Kanske har verksamheten gått bättre under 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög?

Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna. Du kan även ta hjälp av din redovisningskonsult som ombud för att ändra uppgifterna.

 

The post Fick du slutskattebeskedet i juni… appeared first on Tidningen Konsulten.

Många pensionärer får kvarskatt

Närmare 366 000 personer över 65 år fick kvarskatt när slutskattebeskeden för årets beskattning nu har skickats ut. Man blir lite nyfiken. Hur kan det bli så?

De som har fått besked om kvarskatt i år ska betala nära 24 miljarder kronor. Av dessa är det 6,3 miljarder som ska betalas av personer över 65 år, varav de flesta har pension. Hur kan så många pensionärer få kvarskatt?

Det kan finnas flera orsaker till att man får kvarskatt som pensionär.

Som pensionär får man ofta utbetalningar från flera olika pensionsutbetalare. Det gör att skatteavdraget totalt sett blir för lågt. Den utbetalare som betalar ut den högsta inkomsten, huvudutbetalaren, ska göra skatteavdrag enligt skattetabell. De andra utbetalarna gör skatteavdrag med 30 procent, vilket inte alltid är tillräckligt utan man får kvarskatt. Skatteavdragen som utbetalarna gör beaktar bara de utbetalda beloppen och inte andra inkomster som man ska beskattas för.

Det finns även andra skatter som påverkar den totala skatten som man ska betala. Några exempel är om man har fonder eller investeringssparkonto så betalar man skatt på en schablonintäkt. Har man sålt en aktie med vinst så betalar man även skatt på vinsten. Äger man en fastighet ska man även betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Det här är inkomster som skattetabellerna inte tar hänsyn till och det gör att det totala skatteavdraget blir för lågt.

 

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt innebär att man har betalat inför lite skatt under året. Det finns ett par sätt man kan undvika den på.

Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.

Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.

Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.

 

Betala årets kvarskatt tid

Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med en 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent (tidigare 18,75 procent).

Vilka datum är det man ska ha koll på? Man ska betala kvarskatten inom 90 dagar från att man har fått sitt slutskattebesked. Fick du ditt slutskattebesked i juni ska kvarskatten vara betald den 12 september. Fick du däremot slutskattebeskedet i augusti så ska kvarskatten vara betald den 13 november.

Det är möjligt att betala in kvarskatten i flera omgångar.

 

Regeringen kompenserar 57:orna

Nya regler i år (2023) gör att den som går i pension vid 65 års ålder får vänta längre på det förhöjda grundavdraget. Från och med i år måste man ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få avdraget. Det innebär att det förhöjda grundavdraget gäller från och med det år man fyller 67 år, inte som tidigare från 66 år. Det gör att de personer som är födda 1957 får vänta ytterligare ett år för att få det förhöjda grundavdraget.

Regeringen har uppmärksammat problematiken och har sagt att åldersgruppen kommer att kompenseras för denna ”skattemiss”. Satsningen kommer att framgå av höstens budget som presenteras i september.

The post Många pensionärer får kvarskatt appeared first on Tidningen Konsulten.

Sista chansen för tillfälligt anstånd

Sedan coronapandemin har företagen beviljats tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter med 45 miljarder kronor. Än finns det möjlighet att ansöka om tillfälligt anstånd. Sista dag att ansöka om anstånd är den 11 september.

Tillfälligt anstånd

Sedan den 30 mars 2020 kan företag ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Tillfälligt anstånd infördes för att underlätta för företag som drabbades ekonomiskt av effekterna av coronapandemin. Anståndet gör det möjligt för företagen att skjuta upp sina skattebetalningar av moms och arbetsgivaravgifter. Reglerna har även förlängts i olika omgångar. De tillfälliga anstånden är däremot inte gratis. Företagen får betala kostnadsränta, i dagsläget 5 procent, och anståndsavgift på anståndsbeloppet.

Sista dagen att ansöka

Den 12 september 2023 är så långt ett tillfälligt anstånd kan beviljas för det första året för företag med månads- och kvartalsredovisning. Det innebär att sista dagen att ansöka om ett tillfälligt anstånd för dessa företag, med månads och kvartalsredovisning, är den 11 september 2023. Därefter kan Skatteverket bara bevilja förlängningar av befintliga anstånd.

Läs mer om tillfälligt anstånd på Skatteverkets hemsida.

The post Sista chansen för tillfälligt anstånd appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete

I den tredje artikeln för detta område är det nu dags att gå igenom vilka beskattningsregler som gäller om du utför småarbeten. Som vi har berättat i tidigare artikel får nu Skatteverket kontrolluppgifter från dina personliga tjänster som du har erbjudit på webben. Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att den som driver en digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Det kan vara bra att redan nu ta höjd för den skatt som ska betalas in och eventuella egenavgifter. Artikeln avslutas med vad som gäller om du anlitar en privatperson för t.ex. trädgårdsarbete eller rastning av hunden.

Vad gäller för inkomster från personliga tjänster?

Hur man ska redovisa de olika inkomsterna från olika uppdrag beror på flera olika faktorer som t.ex. hur regelbundet man arbetar, under hur lång tid man arbetar och hur stora inkomsterna totalt är.

På vilket sätt man ska betala skatt beror på omfattningen av de uppdrag man tar. Om man tar uppdrag lite då och då ska inkomsterna redovisas som inkomst av tjänst. Utgångspunkten är att man ska betala skatt om man tjänar mer än 22 207 kronor under 2023. Hur man beskattas beror på hur mycket man har fått från varje enskild uppdragstagare.

 

Om ersättningen är högst 999 kronor

Man behöver inte betala egenavgifter på tjänsteinkomster som under inkomståret understiger 1 000 kronor från en utbetalare. I dessa fall betalar man bara inkomstskatt om de totala ersättningarna under året överstiger 22 207 kronor.

 

Om ersättningen är mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor

I vissa fall kan man behöva betala in egenavgifter själv utöver den vanliga kommunala och statliga inkomstskatten. Det gäller om man tar emot ersättningar från privatpersoner och ersättningen är mellan 1 000 kronor och 9 999 kronor under året från en enskild privatperson. Man kan förenklat säga att egenavgifter motsvarar de socialavgifter som en arbetsgivare betalar genom arbetsgivaravgifterna för sina anställda. Inkomst av tjänst för vilka man ska betala egenavgifter ska redovisas på deklarationsbilaga T1 (SKV 2050). Från inkomsterna kan man då dra av vissa utgifter som man har haft för uppdraget, t.ex. resor.

 

Om ersättningen är 10 000 kronor eller mer

Om man får ersättningar från en och samma uppdragsgivare under året och ersättningen är över 10 000 kronor ska uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Det innebär att i dessa fall behöver man inte själv betala några egenavgifter.

 

Inkomst av näringsverksamhet

Om man däremot tar uppdrag på mer regelbundet basis och under längre tid kan det bli aktuellt att registrera en näringsverksamhet och ansöka om F-skatt hos Skatteverket. Om inkomsterna överstiger 80 000 kronor kan man även behöva registrera sig för moms.

 

Dokumentera uppgifterna inför deklarationen

Som framgår ovan är det många olika belopp att hålla reda på och från vem man har erhållit ersättningen så att man inte överskrider någon gräns. Därför behöver man skriva upp vilka inkomster man har fått och från vem för att kunna deklarera när det är dags nästa år.

Därför är behöver man

• skriva ner alla inkomster
• spara alla skriftliga avtal om uppdrag och inkomster
• spara alla kvitton som visar utgifterna för att utföra uppdragen.

 

Vad gäller om man anlitar en privatperson för ett arbete?

Vad gäller då skattemässigt för den som har anlitat en privatperson som innehar A-skattsedel för t.ex. barnpassning, trädgårdsarbete eller städning? Man kan bland annat vara skyldig att redovisa och betala in skatt för den personen som utför arbetet. Det beror på hur stor ersättningen man har betalat till den som har utfört arbetet.

 

Om den betalda ersättningen är högst 999 kronor

Betalar man ut högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift. Mottagaren kommer att redovisa ersättningen i sin inkomstdeklaration.

 

Om den betalda ersättningen är mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor

Betalar man ut mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor till en privatperson är utgångspunkten att den man anlitar själv ska betala sin skatt och sina avgifter. Det innebär att man inte ska inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.

Däremot ska man lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på beloppet. Kontrolluppgifter kan lämnas elektronisk eller på papper.

 

Om den betalda ersättningen är 10 000 kronor eller mer

Betalar man ut 10 000 kronor eller mer till en privatperson som har A-skatt måste man alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Man kan då använda en förenklad arbetsgivardeklaration som man lämnar till Skatteverket.

The post Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete appeared first on Tidningen Konsulten.

Hästar under luppen

Intresset för hästar är stort i Sverige. Hästbranschen omfattar både hobby och professionella verksamheter inom många olika områden som ridsport, turridning, avel, inackorderingar och ridskolor. De senaste åren har Skatteverket arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens i hästbranschen. Här kan du läsa om slutsatsen av Skatteverkets kontroller.

Skatteverkets kontroll 

Skatteverket har under flera år arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens inom hästbranschen. Olika aktiviteter har genomförts i samverkan med branschen. Skatteverket har genomför kontroller, olika vägledningsåtgärder och arbetat med attitydpåverkan. Kontrollerna har genomförts hos olika hästföretag som t.ex. hovslagare, ridskolor, stall som säljer hästar, trav. I många fall har granskningen lett till ändringar i beskattningen, närmare bestämt i 82 procent av fallen. Motsvarande siffra när man hittar på andra aktörer så brukar ändringsprocenten vara 72 procent.  

Vilka var det vanligaste felen som Skatteverket upptäckte? Det vanligaste var oredovisade löner och förmån, avdrag för kostnader som inte hörde hemma i verksamheten och brister i företagets bokföring och redovisning. Även oredovisade intäkter var vanligt förekommande. Det är både medvetna och omedvetna fel som har gjorts.  

Oredovisade löner och förmåner 

Det är inte alltid att man tänker på konsekvenserna av att inte redovisa löner och förmåner. Det är till stor nackdel för den anställde, till och med olagligt, men även en nackdel ur ett konkurrenshänseende. När någon arbetar svart innebär det att några socialavgifter inte betalas in av arbetsgivaren. För den anställde innebär det bland annat att man inte får någon sjukersättning, semesterersättning och föräldrapenning. Någon pension betalas inte heller in för framtiden. Genom fusket som förekommer påverkas seriösa företag negativt och de blir utsatta för en osund konkurrens. Skatteverket hoppas att olika åtgärderna ska medföra bättre förutsättningar för företag inom hästbranschen att göra rätt och även öka viljan att göra rätt framöver.  

The post Hästar under luppen appeared first on Tidningen Konsulten.

Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet

Det har varit svårt för arbetsgivare att beräkna den skattepliktiga förmånen för anställda som har fått ladda eldrivna fordon på arbetsplatsen gratis. Temporärt blir det enklare. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i inkomstskattelagen som innebär att under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026 kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri förmån av laddning av el på arbetsplatsen.

Regeringens satsning

De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen under de senaste åren. Enligt budgetpropositionen för 2023 ska regeringens satsningar inom klimat- och miljöpolitiken vara inriktade på att skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen. Det handlar framför allt om den infrastruktur som måste finnas på plats för att elektrifiera transporterna och industrin. För att underlätta en omställning till en fossilfri fordonsflotta anser regeringen att resor till och från arbetet med laddbara fordon ska uppmuntras framför andra mindre hållbara alternativ. Som ett led i detta införs en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

Inom EU går också arbetet med laddbara fordon framåt. Europaparlamentet och rådet har kommit överens om en lagstiftning som ska öka tillgången på laddningsstationer för elfordon och tankställen för vätgasdrivna fordon.

Laddning vid arbetsplatsen

En arbetsgivare kan erbjuda de anställda att ladda el till elbilen gratis på arbetsplatsen och förmånen är numera skattefri för den anställde. Men den skattefria förmånen gäller inte bara bilar utan även lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel. Detta gäller oavsett om det är en egen bil eller en förmånsbil.

Laddningen ska ske vid en laddningspunkt som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det innebär att det är arbetsgivaren som direkt ska bära ansvaret för kostnaderna för laddningen. Undantaget från förmånsbeskattning omfattar däremot inte laddning vid en publik laddstation där den anställde betalar för sin egen laddning av bilen och därefter begär ersättning från arbetsgivaren för laddningskostnaderna.

Reglerna gäller för förmåner som har tillhandahållits under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026.

Verksamhet vid bostaden

Många fåmansföretag har sin verksamhet i hemmet. Omfattar skattefriheten för laddning även verksamheter vid bostaden? Nej, förmån av laddel när arbetsplatsen där laddningen sker är belägen i den skattskyldiges bostad omfattas inte av skattefriheten. Anledningen till det är att reglerna ska uppmuntra och underlätta arbetsresor. Personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta förmån av laddel vid laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad.

The post Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet appeared first on Tidningen Konsulten.

Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning

Nu har riksdagen beslutat om en fortsatt nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk. Den tidigare nedsättningen skulle gälla fram till och med den 30 juni, men kommer nu alltså att förlängas till den 31 december 2023.

Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet infördes på grund av att priset på flera viktiga insatsvaror ökat kraftigt. Detta som en följd av kriget i Ukraina. Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på diesel motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk har nu förlängts till att även gälla det sista halvåret för 2023.

De nya reglerna gäller för diesel som har förbrukats under tiden den 1 juli – 31 december 2023. Under denna period medges nedsättning av koldioxidskatt med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 292 kronor) och nedsättningen för energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 111 kronor). Syftet med den tillfälliga utvidgade nedsättningen är, och har varit, att jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna i princip inte ska betala någon skatt på sin dieselanvändning i arbetsmaskiner.

Regeringen har även remitterat ett förslag inför statsbudgeten 2024 om en fortsättning av skattenedsättningen för 2024 och 2025. Förslaget innebär att för sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 242 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter.

The post Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning appeared first on Tidningen Konsulten.

Forskningsavdragen ökar

Riksdagen har nu beslutat om ytterligare förstärkta skatterättsliga regler om företagens avdrag för forskning och utveckling. Statistikmyndigheten SCB har också under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.

De skattemässiga reglerna 

Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden. 

Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.   

Ett förstärkt FoU-avdrag 

Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget har nu beslutats av riksdagen och innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.  

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023. 

Avdragen för forskning och utveckling har fördubblats 

Statistikmyndigheten SCB har tidigare under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka. 

Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.  

Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling. 

The post Forskningsavdragen ökar appeared first on Tidningen Konsulten.

Viktiga råd vid anställning av sommarvikarier

Att anställa sommarvikarier är inget man ska slarva med. Även om det rör sig om korta anställningar är det mycket att tänka på; särskilt eftersom det är yngre människor utan särskilt mycket arbetslivserfarenhet.

Det skiljer sig inte så mycket åt mellan att anställa en sommarvikarie mot en person för en fast anställning, i vart fall inte om man pratar om arbetsrätten och de regler som berör detta område. Många arbetsgivare tror kanske dock att det är enklare regler för extrapersonal men så är alltså inte fallet. Tvärtom är det kanske större skyldigheter för en arbetsgivare, till exempel vad gäller arbetsmiljöområdet, när det är fråga om yngre personer som anställs.

Vikariat eller Särskild visstid?

Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet med anställningen. Ska någon ersättas under sin semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Handlar det däremot om en tillfällig anställning utan att personen ska ersätta någon, där någon särskild arbetsuppgift ska utföras, som till exempel lagerrensning, trädgårdsarbete, glassförsäljning med mera ska särskild visstidsanställning avtalas. Har företaget kollektivavtal kan däremot andra anställningsformer gälla. Det viktiga är att man låter arbetsuppgifterna styra vilken anställningsform som ska avtalas.

Viktiga tidsgränser

Tänk på reglerna om övergång till tillsvidareanställning för särskild visstidsanställning respektive vikariat. En särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader

1. under en femårsperiod, eller
2. under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra.

En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag.

Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

Rätt till information om anställningstiden

Den som har en tidsbegränsad anställning har även rätt att få information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställning.

Informera om anställningsvillkoren

Enligt lag ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt besked om de anställningsvillkor som gäller inom en månad om anställningen är tre veckor eller längre. De anställningsvillkor som ska meddelas framgår av lagen om anställningsskydd (LAS 6c §) och är i huvudsak följande:

• arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress
• yrkesbenämning eller titel samt en kort beskrivning av arbetsuppgifterna
• vilken anställningsform som gäller
• anställningstiden
• lönen och hur ofta lönen betalas ut
• semesterförmånerna
• arbetstiden per dag eller vecka
• regler för övertid och mertid och vilken ersättning som ges för detta
• det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av

Logga in på Mina sidor på srfkonsult.se för att hämta en mall för anställningsavtal.

Viktigt med arbetsmiljön

Ungdomar råkar ofta ut för arbetsolyckor än äldre. Orsaken är att de inte har lika stor arbetslivserfarenhet och därför har svårt att bedöma risker och konsekvenser av risktagande. En arbetsgivare är därför skyldig att ge tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner.

Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska varje arbetsgivare regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet. För personer som inte har fyllt 18 år, så kallat minderåriga gäller särskilda skyddsregler. För dem är vissa arbetsuppgifter till och med förbjudna, till exempel ensamarbete eller arbete med vissa maskiner och redskap. Reglerna finns beskrivna i AFS 2012:3 som kan laddas ner från arbetsmiljöverkets hemsida.

Vad gäller vid sjukdom?

Även korttidsanställda har oftast rätt till sjuklön, i vart fall om anställningen är minst en månad lång. Är en kortare måste den anställde ha jobbat i 14 dagar innan arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön när den anställde är frånvarande på grund av sjukdom. Blir personen sjuk innan dess får hen istället anmäla detta till Försäkringskassan och begära sjukpenning därifrån.

Semesterersättning lägst 12 %

Alla anställningar oavsett hur korta de är ger rätt till semesterförmåner, i form av semesterlön och semesterledighet. För anställningar som är högst tre månader kan arbetsgivaren välja att betala ut semesterersättning med lägst 12% på lönen vid varje löneutbetalning. Det är däremot inte tillåtet att ”baka in” semesterersättningen i den avtalade lönen. Har man till exempel kommit överens om 150 kr i timmen inklusive semesterersättning får denna delas upp på dels ren timlön (150/1,12), dels semesterersättning. Om arbetsgivaren tänker betala all semesterersättning i samband med att den anställde slutar ska semesterersättningen normalt betalas ut senast en månad efter sista anställningsdagen.

När det gäller semesterledigheten kan den avtalas bort i fråga om anställningar som inte är avtalade att pågå längre tid än tre månader.

Skatteavdrag eller inte?

För skolungdom och studerande med tillfällig anställning under skollov och annan ledighet behöver arbetsgivare i vissa fall inte göra skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att den sammanlagda inkomsten under 2023 kommer att bli mindre än 22 208 kr. Det finns ett särskilt intyg som kan laddas ner från Skatteverket som ungdomen kan fylla i och lämna till arbetsgivaren. Det behöver alltså inte lämnas till Skatteverket. Läs mer på Skatteverkets hemsida om Jämkning för skolungdom och studerande.

Var tydlig med vad som gäller på företaget

För ungdomar eller personer utan större arbetslivserfarenhet kanske inte självklara saker som att passa arbetstider eller att sjukanmäla sig till arbetsgivaren är givna. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en bra introduktion och informerar om vad som gäller på företaget. Att ha en personalhandbok är det bästa; då kompletteras den muntliga introduktionen med en skriftlig information som alltid är tillgänglig.

The post Viktiga råd vid anställning av sommarvikarier appeared first on Tidningen Konsulten.

Skatteförslag på väg ut på remiss

Arbetsgivaravgifter, jobbskatteavdrag, energiskatt, bränsleskatt. De är några av de områden som regeringen nu aviserar och remitterar förslag om inför höstbudgeten.

När vårändringsbudgeten presenterades var det skralt med förslag inom skatteområdet. Samtidigt aviserade finansministern att förslag på skatteområdet skulle komma. Inom ramen för Tidöavtalet vill regeringen främja att fler nya företag bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. I Tidöavtalet finns flera förslag inom skatteområdet som regeringen planerar för och är angelägen om att de kan förberedas genom remittering inför budgetpropositionen för 2024. Det beror på det ekonomiska läget och de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

Regeringen och samarbetspartiet vill att såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga, och det öppnades upp för förändringar i 3:12-regelverket. Just reglerna kring fåmansföretag var inte det som lyftes när finansministern aviserade de förslag som kan komma att behandlas i höstbudgeten.

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Ett av de förslag som nu är ute på remiss handlar om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension. Detta ska ske genom förstärkt jobbskatteavdrag på olika sätt och sänkt skatt för pensionärer. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga- och medelhöga inkomster. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Jobbskatteavdraget föreslås även förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år.

Höjda arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgiften föreslås höjas för de yngsta genom att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas fr.o.m. den 1 januari 2024. Anledningen enligt promemorian är att det ”Därtill är det centralt att skattereglerna också utformas så att de ger förutsättningar för en hög varaktig sysselsättning och goda villkor för företagande. Eftersom utrymmet i de offentliga finanserna är begränsat är det nödvändigt att prioritera de mest effektiva åtgärderna”.

Energi och drivmedel

Regeringen remitterar även ett förslag om att den årliga indexeringen av skatt på drivmedel och den årliga indexeringen av energiskatten på el pausas under 2024 och 2025. Dessutom föreslås den tillfälligt utökade skattenedsättningen på s.k. jordbruksdiesel gälla även under 2024 och 2025.

Förändringar på kapitalbeskattningsområdet

Vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter föreslås bland annat att schablonavdraget höjs till 50 000 kronor från nuvarande gräns på 40 000 kronor. Beloppsgränser för beskattning av kapitalvinst vid överföring av mark eller andel i samfällighet och uppdelning i lotter genom klyvning föreslås höjas från 5 000 kronor till 42 000 kronor. Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser och beloppsgränsen för beskattning av inkomst från samfällighet föreslås även höjas från 600 kronor till 1 500 kronor. Detta förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder och förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster har sänts ut på remiss.

Fler förslag som har lämnats på remiss

Regeringen vill att det ska finnas goda incitament för företagen att investera i forskning. Experter, forskare och nyckelpersoner kan idag få skattelättnad under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. För att göra de svenska expertskattereglerna mer konkurrenskraftiga remitteras förslag om att tidsgränsen för skattelättnaden utvidgas till sju år.

Dessutom lämnas ett annat förslag om FoU-avdraget. Förslaget är av tekniska natur och innebär att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska göras mot summan av dessa avgifter. Idag görs avdraget separat mot varje del. Två andra förslag på remiss är förslag om justerad skatt på naturgrus och avfall samt höjd jämförelseränta för ränteförmån.

I samband med presentationen av vårändringsbudgeten meddelade regeringen att man under våren kommer att remittera ett förslag om sänkt skatt på plastpåsar eller ett borttagande av skatten. Det förslaget är nu på remiss och skatten för de vanliga plastpåsarna föreslås sänkas från tre kronor till 50 öre från och med den 1 januari 2024.

The post Skatteförslag på väg ut på remiss appeared first on Tidningen Konsulten.