Artiklar

25 000 kronors bolag

Aktiekapitalet fyller en funktion som skydd för bolagets fordringsägare eftersom bolagets ägare inte är personligen betalningsansvariga för bolagets skulder. Kravet på ett aktiekapital av viss minsta storlek ska garantera att det, i vart fall bokföringsmässigt, finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.

Förslaget

Nu föreslås att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Enligt regeringen bör det leda till att fler aktiebolag bildas inom bland annat tjänstesektorn och att andelen kvinnor bland företagarna ökar.

Kapitalbrist

Aktiebolagslagens regler om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist syftar till att sätta en gräns för hur långt en förlustbringande verksamhet får drivas innan aktieägarna antingen avvecklar verksamheten eller stärker bolagets ekonomiska ställning.

Sänkningen av kapitalkravet innebär, för ett bolag som väljer att ha lägsta tillåtna aktiekapital, att marginalen till att halva aktiekapitalet är förbrukat minskas med 12 500 kr. Det betyder att reglerna om tvångslikvidation kan aktualiseras ännu snabbare än i dag.

Regeringen framhåller i propositionen att sådan kritisk kapitalbrist snabbt kan uppstå redan med det nu gällande kapitalkravet och att den föreslagna sänkningen inte innebär någon, i kronor räknat, alltför drastisk minskning av marginalen (25 000 kr jämfört med 12 500 kr).

Bolag med högre aktiekapital

Det sänkta kravet på aktiekapital hindrar inte att ett privat aktiebolag bildas med ett högre aktiekapital än 25 000 kr. För bolag med ett högre aktiekapital finns möjlighet att minska aktiekapitalet till lägst 25 000 kr. Om bolaget gör det måste reglerna om minskning av aktiekapitalet iakttas. Dessa bestämmelser finns i 20 kapitlet aktiebolagslagen och innebär bland annat att Bolagsverket i vissa fall måste ge sitt tillstånd.

Ikraftträdande

Det nya kravet på aktiekapital ska träda i kraft den 1 januari 2020. Äldre krav på aktiekapitalets storlek ska gälla vid registrering av ett aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet.

Ett bolag anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare. Ett privat aktiebolag som bildas på dagen för ikraftträdandet eller senare ska ha ett aktiekapital som uppgår till minst 25 000 kr.

Regeringens proposition 2019/20:21

Krav på elektronisk betalning för rut- och rotavdrag

Rut- och rotavdraget är egentligen inget avdrag utan en skattereduktion där utbetalning sker enligt den så kallade fakturamodellen. Den innebär i praktiken att du som köpare får en preliminär skattereduktion direkt vid köpet genom att du betalar endast en del av arbetskostnaden till utföraren.

När arbetet är utfört och du har betalat din del av arbetskostnaden ansöker utföraren om utbetalning från Skatteverket för den del av arbetskostnaden som du inte har betalat. I och med att Skatteverket betalar ut ersättning till utföraren tillgodoförs du även formellt en skattereduktion.

Uppgift om den preliminära skattereduktionen förtrycks i din inkomstdeklaration. I samband med Skatteverkets årliga beskattningsbeslut som baseras på uppgifterna i din inkomstdeklaration, medges du slutlig skattereduktion för utfört rut- och rotarbete under förutsättning att din slutliga skatt räcker till för det.

Krav på elektronisk betalning

För att motverka felaktiga utbetalningar och därmed försvåra för fusk vid utförda rut- och rot-arbeten förslår nu regeringen att det införs ett krav på att betalningen mellan dig som kund och utföraren ska ske elektroniskt och förmedlas av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen. Därmed kommer det att bli möjligt att

• identifiera vem som har gjort den aktuella betalningen,
• identifiera vem som har mottagit den,
• se vid vilken tidpunkt betalningen har gjorts, samt
• se vilket belopp som har betalats.

Några undantag från att betalning ska ske elektroniskt kommer inte att införas.

Betaltjänstlagen

I betaltjänstlagen finns bestämmelser om dels vad som avses med en betaltjänst, dels vem som får tillhandahålla betaltjänster. Med betaltjänst avses bland annat genomförande av betalningstransaktioner genom autogiro och kontobaserade betalningar. Banker och andra kreditinstitut är exempel på betaltjänstleverantörer.

Elektroniska betalningar

Exempel på elektroniska betalningar är betalning med kontokort, inbetalningskort, BankID och Swish. Däremot omfattas inte betalning med kryptovalutor som exempelvis Bitcoin eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betalningsleverantör enligt betaltjänstlagen.

Ikraftträdande

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Lagen tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter ikraftträdandet.

Regeringens proposition 2019/20:1

Uttagsbeskattad för bortskänkt varulager

Janne blev uppsagd från sin butikslokal på grund av en fastighetsombyggnad. I samband därmed avslutade han sin affärsrörelse. Hans verksamhet hade gått dåligt under flera år och han avsåg även att gå i pension. Det fanns därför ingen anledning att fortsätta verksamheten i andra lokaler. Kvarvarande lager ansåg han saknade värde så han skänkte det till Myrorna och Stadsmissionen.

Skatteverket delade dock inte Jannes uppfattning om att lagret saknat värde, utan uttagsbeskattade honom efter att ha gjort en skönsmässig uppskattning av lagrets marknadsvärde.

Uttagsbeskattning

Med uttag avses att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet, utan att det är affärsmässigt motiverat. Uttag av en tillgång eller tjänst behandlas som om den säljs för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

När det är fråga om tillgångar från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som företagaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som är naturliga med hänsyn till företagets affärsmässiga situation.

Beräkning

Vid beräkningen av värdet på kvarvarande lager vid överlåtelsetidpunkten 2015 utgick Skatteverket från det ingående lagervärde 2014 som framgick av Jannes inkomstdeklaration. Värdet justerades med inköp och försäljningar under åren 2014 och 2015. Jannes påpekande om att det fanns en betydande inkurans som inte hade slagit igenom i redovisningen 2014 togs det ingen hänsyn till trots att lagrets omsättningshastighet varit låg.

Skatteverket uppskattade vinstpåslaget på framräknat värde till 50 procent.

Domstolarna

Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning om att Janne skulle uttagsbeskattas för det bortskänkta lagret. Man hade inga synpunkter på Skatteverkets beräkning av kvarvarande lagervärde men påpekade att Skatteverket inte redovisat något stöd för att uppskatta vinstpåslaget till 50 procent.

Med hänvisning till SCBs branschstatistik ansåg förvaltningsrätten att ett skäligt vinstpåslag uppgick till 36 procent.

Kammarrätten i Stockholm, som kom att pröva målet, gjorde ingen annan bedömning än den som förvaltningsrätten hade gjort.

Kammarrättens dom 2019-05-27, mål nr 1639-19, 1640-19

Ersättning till uppsagd lokalhyresgäst

Vid lokalhyra gäller inte samma besittningsskydd som vid bostadshyra. En lokalhyresgästen har till exempel inte rätt till förlängning av hyresavtalet. Vid en obefogad uppsägning ska i stället hyresgästen ersättas för den förlust som uppkommer genom uppsägningen.

Bakgrund

Anna hyrde en lokal i en fastighet som kommunen köpte 2014. Med anledning av att fastigheten skulle rivas sade kommunen upp hyresavtalet. Anna godtog inte uppsägningen. Eftersom hon tvingats lägga ner sin rörelse när hon blev utan lokal ansåg Anna att kommunen var skyldig att ersätta henne för rörelsens värde. Hon väckte därför talan vid tingsrätten och yrkade att kommunen skulle betala 302 000 kr samt viss ränta. Det begärda beloppet hade räknats fram enligt avkastningsvärdemetoden med utgångspunkt i ett genomsnitt av rörelsens deklarerade resultat de senaste tre åren.

Kommunen medgav att betala 66 000 kr som motsvarade en årshyra, vilket är minimiersättningen enligt hyreslagen, 12 kap. 58 b jordabalken.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, som kom att pröva frågan om hur rörelseskada ska beräknas enligt avkastningsvärdemetoden, framhöll att det är en metod som används för att få fram ett rimligt pris vid till exempel köp eller försäljning av en rörelse. Metoden ger ett mått på rörelsens förmåga att i framtiden ge ekonomisk avkastning

I en rörelse som drivs som enskild firma är ägaren inte anställd. Rörelsens resultat belastas därför inte av någon lönekostnad för företagarens eget arbete. Det gör att det uppkommer en skillnad mellan å ena sidan en verksamhet där enbart ägaren arbetar och å andra sidan en verksamhet som drivs med anställda.

HD nämner i sin dom flera alternativa metoder som kan användas för att beräkna värdet på en rörelse. Det står hyresgästen fritt, förklarade HD, att välja värderingsmetod samt kräva ersättning för andra skador som uppkommit med anledning av en uppsägning som drabbat hyresgästen. Men när hyresgästen stödjer sitt krav på en viss metod binder det domstolen att pröva beräkningen enligt den valda metoden.

Med hänvisning till lagens förarbeten och den juridiska litteraturen slog HD fast att vid värdering av en rörelse enligt avkastningsvärdemetoden ska värdet av ägarens egen arbetsinsats belasta resultatet. Det innebar att rörelsen i detta fall saknade värde utöver lagens minimiersättning. HD kom därmed fram till att Anna endast hade rätt till ersättning motsvarande en årshyra.

Högsta domstolens dom 2019-09-05, mål nr T 5803-18

Sjukförsäkringsförmån

Fram till och med den 30 juni 2018 var privat hälso- och sjukvård en skattefri förmån. Nu är all sjukvård, både offentligt finansierad och privat som arbetsgivaren betalar, skattepliktig.

Men fortfarande gäller att förmån av hälso- och sjukvård inte ska beskattas om den avser vård utomlands om du blivit sjuk i samband med en tjänsteresa. Inte heller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering beskattas.

Sjukvårdsförsäkring

På grund av att privat hälso- och sjukvård blivit skattepliktig ska även förmån av sjukvårdsförsäkring som endast omfattar hälso- och sjukvård förmånsbeskattas. Förmånen värderas till ett belopp som motsvarar den premie för försäkringen som arbetsgivaren betalar. De nya reglerna innebär samtidigt att arbetsgivaren får göra avdrag för hela premien. Detta gäller endast premier betalade efter den 30 juni 2018.

Men en sjukvårdsförsäkring kan omfatta mer än bara hälso- och sjukvård. Även åtgärder som är skattefria kan ingå, till exempel rehabilitering och förebyggande behandling. Förmånen ska då proportioneras på en skattefri och en skattepliktig del.

Förmånsvärderingen ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar och inte utifrån varje enskild vårdinsats som blivit aktuell under beskattningsåret.

60 procent förmånsbeskattas

Försäkringsbranschen har med ledning av fyra försäkringsföretags utbetalningar under 2016-2018 kommit fram till att 60 procent av premien avseende en sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattefria och skattepliktiga insatser bör förmånsbeskattas.

Skatteverket anser att branschens beräkning är tillförlitlig. Den skattepliktiga förmånen kan därför beräknas till 60 procent av försäkringspremien.

Skatteverkets ställningstagande 2019-06-10

Utgifter för fönsterbyte

Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Mindre ändringsarbeten kan enligt det så kallade utvidgade reparationsbegreppet behandlas som reparation och underhåll. Utgifter för sådana arbeten får därför också dras av omedelbart.

Bakgrund

Ett fastighetsbolag hade i samband med ett upprustningsprojekt av sina hyresfastigheter bytt ut tvåglasfönster med träram mot treglasfönster med aluminiumbeklädd träram. De fönster som satt monterade i byggnaderna var från 1930-talet respektive 1950- och 1960-talen.

I projektet ingick även renovering av badrum, stammar, avlopp, fasader och tak. Bolaget hade begärt att utgifterna skulle få dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen, förutom en mindre del avseende badrumsrenoveringarna.

Skatteverket godtog bolagets begäran med undantag för en del av utgifterna för fönsterbytet. Verket ansåg att fönsterbytet visserligen var att anse som reparation och underhåll men att det hade inneburit en standardförbättring i förhållande till byggnadernas ursprungliga skick. Den del av utgifterna för fönsterbytet som ansågs motsvara en standardförbättring uppskattades till 30 procent och omedelbart avdrag för den delen vägrades.

Domen

När en fastighetsägare utför arbeten på en byggnad så ligger det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, i sakens natur att detta i regel sker med sådan teknik och med sådant material som är vanligt förekommande på marknaden och därmed lättillgängligt.

För att ett omedelbart avdrag ska begränsas med hänvisning till att en åtgärd har medfört en förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick måste det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening framgå att det rör sig om en mer markant förändring som kan anses förhöja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.

Av utredningen i målen framgick, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte annat än att den förbättring av byggnaderna som bytet av fönstren innebar i form av till exempel högre energieffektivitet och lägre underhållskostnader var en följd av den allmänna tekniska utvecklingen på området. Vid sådant förhållande fann Högsta förvaltningsdomstolen att det inte kan anses röra sig om en sådan förbättring för vilken i stället årliga värdeminskningsavdrag ska göras.

Fastighetsbolaget fick därmed avdrag för utgifterna i sin helhet för fönsterbytet såsom utgifter för reparation och underhåll.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-06-04, Mål nr 2482-2485-18

Beräkning av justerad anskaffningsutgift

För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie.

Bakgrund

Karl redovisade en JAU som uppgick till 5,4 miljoner kronor på blankett K15A, en bilaga till inkomstdeklarationen, i samband med avyttring av en andel i ett kommanditbolag. Han begärde avdrag för kapitalförlust med samma belopp.

Trots att Karl lämnade en utförlig beräkning av JAU ansåg Skatteverket att det fanns brister i den bevisning som han lämnat för att styrka beräkningen. Dessa brister var enligt Skatteverket i huvudsak följande:

• Underlag saknades som kunde styrka differensen mellan bolagets bokförda eget kapital och Karls JAU.
• Deklarationsblanketter saknades som kunde styrka Karls beräkning av JAU.
• Blankett 2159 med redovisning av ingångsvärdet för andelen i bolaget, som Karl lämnat i samband med övergångsbestämmelserna 1987, saknades.
• Underlag saknades som kunde styrka det kapital Karl satte in i bolaget 1984.

Sammanfattningsvis konstaterade Skatteverket att Karl inte gjort sannolikt varför hans JAU var mycket högre beräknad än bolagets bokförda egna kapital och att de redovisade beloppen i Karls beräkning stämde överens med verkligheten. Skatteverket kom slutligen fram till att Karl hade en positiv JAU om 59 545 kr. Han medgavs avdrag för kapitalförlust med samma belopp.

Dom

Förvaltningsrätten konstaterade att det är delägaren i handels- eller kommanditbolaget som har bevisbördan för att den JAU som redovisats på blankett K15A är korrekt beräknad. Domstolen poängterar att JAU inte fastställs varje år utan först när andelen i ett handels- eller kommanditbolag avyttras. Det betyder att denna kan ändras under hela den tid som personen är delägare i bolaget.

Förvaltningsrätten fastställde JAU och bestämde kapitalförlusten till samma belopp som Skatteverket beslutat.

Kammarrätten fann inga skäl att för att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten gjort.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2019-05-14, mål nr 3393-18

Pensionssparavdrag när pensionsrätt saknas i anställningen

Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016. Men du som saknar pensionsrätt i din anställning – det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag – och du som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet, kan fortfarande få göra avdrag i din inkomstdeklaration om du har ett individuellt pensionssparande (IPS) eller sparar i en privat pensionsförsäkring.

Avdragsutrymme

Ditt avdrag får inte överstiga 35 procent av din inkomst och du får inte avdrag med mer än 10 prisbasbelopp (465 000 kr för 2019). Avdraget får du beräkna med ledning av årets eller fjolårets inkomst. Det är alltså möjligt att välja den högsta av dessa årsinkomster.

Inkomst av anställning

För att du ska få göra pensionssparavdrag för tjänsteinkomster ska du ha haft en anställning under året. Uppdrag är inte anställning.

Inkomst i form av till exempel sjukpenning, arbetslöshetsersättning från Försäkringskassan, arbetslöshetskassan och Trygghetsrådet samt pensionsinkomster av olika slag är inte inkomst av anställning.

Saknar pensionsrätt

Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en person anses helt sakna pensionsrätt i sin anställning om personen under beskattningsåret inte har någon anställning i vilken personen under beskattningsåret eller tidigare beskattningsår har haft rätt till tjänstepension. Att personen under tidigare beskattningsår kan ha haft andra anställningar med rätt till tjänstepension saknar betydelse vid denna bedömning. Enligt Skatteverket händer det att

1. anställda med pensionsrätt i sina anställningar i utbyte mot höjd lön avstår från att tjäna in ytterligare tjänstepension.
2. Det är inte heller ovanligt att anställda som har rätt till tjänstepension i en anställning fram till 65 års ålder fortsätter sin anställning utan att tjäna in någon tjänstepension för tiden efter 65 år, eller
3. byter anställning till en där de inte har rätt till tjänstepension.
4. Det förekommer även att anställda inte har rätt till tjänstepension i nuvarande anställning men har haft sådan rätt i någon tidigare anställning.

Skatteverkets bedömning

Enligt Skatteverket kan pensionssparavdrag inte medges i fall A och B ovan eftersom den anställda inte helt saknar pensionsrätt i sin anställning.

För fall C saknar personen däremot helt pensionsrätt i sin anställning under förutsättning att personen inte under någon del av beskattningsåret hade kvar sin tidigare anställning där personen hade rätt till tjänstepension – personen har därför rätt till pensionssparavdrag. Detsamma gäller för fall D.

Skatteverkets ställningstagande 2019-05-23

Sänkta arbetsgivaravgifter för skolungdomar

Regeringen vill främja extrajobb på helger och lov för skolungdomar samtidigt som det inte ska inverka på skolgången. Man föreslår därför att en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på lön till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år.

Endast ålderspensionsavgift

Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften som uppgår till 10,21 procent ska betalas på en lön upp till 25 000 kr per kalendermånad. Nedsättningen utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

Den först anställde

Om ett företag, som för sin först anställde har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, anställer till exempel en ung sommarjobbare som första person kommer företaget inte kunna få nedsättning för den personen enligt växa-stödsreglerna. Det beror på att den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga redan innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas.

Växa-stöd

Om ett företag har en anställd i företaget och för denna person utnyttjar möjligheten till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, är det däremot möjligt att anställa en ungdom och även för den personen få nedsatta arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag.

Ikraftträdande

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på lön som betalas ut efter den 31 juli 2019.

Proposition 2018/19:99

Förlängt växa-stöd

Nuvarande regler

Ett företag som anställer en första person har i dag under längst 12 kalendermånader i följd rätt till växa-stöd. Det vill säga nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift på 10,21 procent betalas.

Växa-stödet gäller för enskilda näringsidkare och för aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt för handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.

Reglerna om växa-stöd gäller inte för anställd som är delägare eller företagsledare i det anställande bolaget eller närstående till en sådan person.

Högst 25 000 kr per månad

Växa-stödet gäller bara för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kr per kalendermånad. På den del av lönen som överstiger 25 000 kr per månad ska arbetsgivaren betala fulla arbetsgivaravgifter.

Anställningsavtalet måste avse en anställning på minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Förlängs till 24 månader

För att underlätta för fler företagare att våga ta steget att anställa en första person föreslår regeringen att den längsta tid som ett företag har rätt till växa-stöd förlängs från 12 till 24 kalendermånader i följd.

De nya bestämmelserna ska tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. För anställningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om växa-stöd under längst 12 kalendermånader.

För företag som har anställt en första person efter den 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 kommer växa-stödsperioden om tolv kalendermånader att löpa ut före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Under förutsättning att personen fortfarande är anställd i företaget vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna har företaget möjlighet att hos Skatteverket ansöka om omprövning av arbetsgivaravgifterna för perioden från det att växa-stödet för den först anställda upphörde och fram till ikraftträdandet.

Ikraftträdande

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

Proposition 2018/19:99